Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskollärares syn på utomhuspedagogik i förskolan. Våra frågeställningar var: Hur definierar förskollärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare användningen av utomhuspedagogik i praktiken? I vår studie intervjuade vi åtta förskollärare på sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare säger sig använda sig av utomhuspedagogik fast på flera olika sätt. En del av deltagarna sa sig använda sig av utomhuspedagogiken på ett medvetet sätt medan övriga såg utevistelsen i sig som utomhuspedagogik.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lärares inställning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mångkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lärare som arbetat med utomhuspedagogik under några år om deras tankar om att lära utomhus. Både lärare och elever var väldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lättare att koncentrera sig och fokusera på lärandet när de var utomhus och hade lektioner. Läraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd tråd genom all undervisning och att de arbetade språkutvecklande när de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska språksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och läraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mångkulturell skola..

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på utomhuspedagogikens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden används för att ta del av förskollärares uppfattning gällande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på möjligheter och svårigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter är 10 förskollärare från två kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik används av samtliga förskollärare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt på barns lärande inom motorisk utveckling, hälsa, sociala relationer och lek.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de märker någon skillnad på barngrupper om de använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjälp av elektronisk enkätundersökning. Verktyget som användes var google drive.Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stämmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori..

Vårt syfte är att undersöka om det föreligger skillnader mellan föräldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, där vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat föräldrar och förskollärare på två förskolor som arbetar hälsofrämjande och satsar på utevistelse/utomhuspedagogik. Båda grupperna såg många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig främst i inställningen till utfärder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att känna tillhörighet till en plats för att kunna uppnå den trygghet som är en nödvändig förutsättning för optimal utveckling..

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning.

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.